Allt inom Kikare

Glöm inte att inskaffa en riktigt bra Kikare så att du kan vara säker på att dina observationer är korrekta. Vill du ha en riktigt grym kikare bör du ta en extra till på Bushnell’s StableView. StableView är en högpresterande stabiliserad kikare som är perfekt för längre observationer. Den bildstabiliserande tekniken gör möjligt att erhålla en lugn och stadig bild oavsett om du befinner dig på en rörlig plattform, såsom bil, båt, helikopter eller flygplan. “Normal mode” kompenserar för 3 graders lutning – idealisk för användning i båt eller bil. “Fine mode” dämpar rörelser med 1 grads lutning – vilket är särskilt effektivt för att minska dom skakningar i bilden man lätt upplever vid högre förstoringar. Bilden stabiliseras omgående!

Hur kikaren ska användas avgör naturligtvis valet av kikare. Förstoringsgrad, ljusstyrka, fukttålighet och vikt är viktiga saker att tänka på. En kikare som inte används för att den är för tung och klumpig känns som en ”dålig” kikare. På fjällvandringen och på resor passar kanske en liten och lätt minikikare bättre. En båtkikare bör inte ha för stor förstoring eftersom det kan bli svårt att hålla den stilla i en gungande båt. Fågelkikaren kan däremot ha större förstoring. En tubkikare med extra stor förstoring är ett bra komplement till fågelkikaren.

På varje kikare finns en sifferkombination, t ex 10×32. Den första siffran anger förstoringen. En 10×32-kikare har alltså 10 gångers förstoring. I praktiken innebär det att ett föremål som befinner sig 100 meter från betraktaren upplevs i kikaren som om det vore 10 meter bort.

Den andra siffran på kikaren anger objektivets diameter i mm, till exempel 32 mm om kikaren anger 10×32. En större diameter ger en mer ljusstark bild. För betraktning under dagtid är en objektivdiameter på 20-25 mm fullt tillräcklig men i skymning måste objektivets diameter vara större för att släppa in mer ljus.

Synfältstalet anges i grader eller i meters synfält på 1000 meters avstånd. Ett synfält på 7º motsvarar en bredd på cirka 124 meter på 1000 meters håll. Generellt gäller att ökad förstoring minskar synfältet. Vissa kikaremodeller har extra brett synfält.

Utträdespupillen i kikarens okular har betydelse för skymningsseendet, och upplösningen på det man ser är helt beroende av utträdespupillens storlek. Denna beräknas genom att dividera objektivdiametern med förstoringen. För en kikare med kombinationen 7×50 blir utträdespupillen 7,14 mm. Detta motsvarar den maximala pupillöppningen hos det mänskliga ögat.

Närgränsen är ett mått på hur nära ett föremål kan ses skarpt. Närgränsen varierar med typen av kikare. Båtkikaren till exempel har en sämre närgräns eftersom behovet av god närgräns inte är så stort på båten. I naturen däremot kan en kort närgräns ge ett större användningsområde. Man kan till exempel betrakta fjärilar eller blommor och njuta av en hel värld av nya upplevelser.

För att förhindra att ljus reflekteras bort från optiken läggs ett tunt metallskikt på linsernas ytor. Detta kallas antireflexbehandling eller coating. En bra antireflexbehandling släpper in mycket ljus och har stor betydelse för kikarens bildkvalitet. Vissa tubkikare är utrustade med ett speciellt glas för att korrigera färgfel. Kromatisk aberration är ett optiskt fenomen som uppstår i alla längre linssystem som till exempel tubkikare eller större teleobjektiv. Ett fluoritglas kompenserar detta fel och en korrekt färgåtergivning ges. Olika tillverkare löser detta på olika sätt och därför kan det kallas både HD, ED, APO eller fluorit. Resultatet är dock detsamma. I våra prislistor står de olika benämningarna under rubriken glastyp.

En vanlig kikare är uppbyggd av två sammansatta prismor i varje rördel. Prismorna tillhör de viktigaste delarna i en kikare. Det finns två typer av kikarekonstruktioner; Porroprismor (ZCF) och takkantsprismor (DCF). Porroprismorna är vanligast förekommande. Takkantsprismor är en modernare konstruktion som gör kikaren mindre och smidigare. En annan fördel med takkantsprismor är att de optiska rören är helt raka.

Använder du ofta din kikare i fuktig miljö eller regn ska du absolut investera i en vattentät kikare. En sådan är fylld med kvävgas. Det gör att kikaren klarar vattentryck ned till 3 meters djup utan att optiken eller mekaniken skadas.

Tittar du med glasögon i en vanlig kikare begränsas synfältet på grund av att avståndet mellan ögon och okular blir större. På kikare för glasögonbärare kan ögonmusslorna vikas eller tryckas ner. Ögat kommer då närmare okularet och synfältet blir större.

Ta för vana att alltid rengöra linserna på din kikare efter varje användningstillfälle. Det gör du lättast med optikrengöringspapper eller duk. Sandkorn och dylikt tas bort med en blåspensel. Om du har fått fettfläckar på optiken rengör du med vatten och några droppar alkohol eller med speciell rengöringsvätska som finns att köpa hos oss i butiken. När du förvarar din kikare bör den ligga svalt och torrt. Tänk också på att stora temperaturväxlingar kan påverkar optiken.

Lasermätare och avståndsmätare blir allt vanligare för att fler och fler inser nyttan och tidsbesparingen med detta instrument. Handladigitalt.se säljer avståndsmätare och lasermätare från de kända tillverkarna Bushnell, Newcon och Leupold.  Alla avståndsmätare har god noggrannhet, ända ner till ± 0.5m.

Med en lasermätare mäter du avstånd med en knapptryckning. Du siktar med en laserpekare, trycker av och får upp avståndet till målet på en digital display. Mätaren kan även räkna ut areor, volymer etc. Användbart vid uppmätning av längder, ytor och volymer.  Lasermätare var förr vanligast inom byggbranschen men har nu blivit allt mer vanligare i var händig mans verktygslåda.

Tubkikare är en typ av större monokulära kikare, som används av bl.a. skyttar och ornitologer. En tubkikare består av ett rör (tuben) med ett system av linser. Man tittar genom ett okular som ofta är utbytbart då olika situationer kan kräva olika förstoringsgrad. Vanligast idag är trettio gångers förstoring eller 20-60 gångers variabel förstoring. Tubkikare kräver ett stativ för att kunna hållas stadig.

Syftet med tubkikare är naturligtvis att erhålla större förstoring så att man bättre ser avlägsna föremål eller kan upptäcka dem på längre avstånd. Kikaren måste därför bli längre och tjockare än en vanlig binokulär handkikare för att rymma alla linser som krävs med bibehållen skärpa och kunna släppa in tillräckligt mycket ljus.

Informationen ovan är hämtad från svenska Wikipedia.

Nattkikare eller mörkerglasögon är en typ av utrustning så att man med dessa kan se i mörker. Nattglasögon används ofta av båtfolk, jakt, bevakning men mest vanliga är dessa inom det militära. Nattglasögon visar oftast sin bild i gröna nyanser då ögat lättast kan se skuggor i denna färg. Nattglasögon kan vara av olika typer:

Passiva nattkikare, som inte sänder ut någon egen strålning:

- Ljusförstärkande. Nattglasögonen tar upp det ljus som finns och förstärker det på elektronisk väg flera tusen gånger.

- Värmeupptäckande/Infraröda nattglasögon. Dessa visar endast objekt som har högre värme än omgivningen.

Aktiv mörkersyn:

- Dessa sprider infraröd strålning som tas emot av en kamera. Används framför allt till videokameror.

Eftersom räckvidden är begränsad, och anordningen själv syns tydligt i nattkikare, är aktiv mörkersyn inte lämplig för militärt bruk.

Informationen ovan är hämtad från svenska Wikipedia.

En kikare är ett optiskt hjälpmedel för att se föremål på långt avstånd, genom att det avbildar ett avlägset objekt förstorat på användarens näthinna. Genom att titta genom linser som är monterade på ett visst sätt uppnås en bild som är större än den bild man upplever med blotta ögat. Storleksskillnaden anges genom “hur många gånger större blir bilden”, betecknas som n x m där n är förstoringen, och m är diametern på objektivet i millimeter. Vanliga värden på n varierar från 3 till 20, beroende på användningsområde, och m kan variera från 10 i teaterkikare upp emot 100-140 i astronomiska kikare.

Mindre förstoring används i till exempel teater- och fältkikare, vilka är så kallade prismakikare, och består av en positiv lins, objektivet, och en mindre (ofta negativ) lins, okularet. Alternativt sitter flera linser efter varandra i mer avancerade kikare. Mellan dessa sitter två prisman (ett så kallat porro-prisma) som ger ljuset möjlighet att färdas en längre sträcka från objektivet till okularet och vänder bilden, som annars skulle bli upp-och-nedvänd, utan att kikaren för den skull blir ohanterligt lång. Dessa kikare har ofta, men inte alltid, ett linssystem för vardera ögat (de är så kallat binokulära) för att ge betraktaren möjlighet till stereoseende.

Kikare med högre förstoring (över 9-10) kräver i allmänhet stativ för att ge en användbar bild, eftersom små vibrationer i betraktarens händer ger alltför stor effekt då större förstoringar används.

Så kallade astronomiska kikare syftar inte i första hand till att ge stor förstoring, utan det är viktigare att de samlar in så mycket ljus som möjligt och levererar allt detta ljus till betraktarens pupill. Därmed har dessa en större diameter på objektivet, men begränsar okularet till 5-7 mm (pupillens storlek i mörker är ungefär 7 mm). Beroende på konstruktionen, kommer okularets diameter vara objektivets diameter/förstoringen, varför en astronomisk kikare kan vara av styrkan 20×100, eller 10×60.

Kikare och teleskop skiljer sig åt genom det faktum att ett teleskop inte innehåller optik för att vända bilden rätt, utan bilden blir upp-och-nedvänd, något som dock är av föga intresse i astronomiska sammanhang.

Informationen ovan är hämtad ifrån svenska Wikipedia.